-

Den senaste tiden har jag ägnat åt tentor i polisrätt och kriminologi, börjat med komparativ rättshistoria, ägnat en stor del av min tid till sociala sysselsättningar och planerat inredning. Det är nu bara lite mer än en vecka innan Erik flyttar från vår lägenhet till sin nya tvåa. Så jag har förstås också ägnat en hel del tid till intensiv tankeverksamhet, alias grubbel.

Vad jag ägnat för lite tid till är träning och plugg, mycket på grund av tidsbrist och – i pluggfallet – motivationsbrist. Jag tycker det är roligare att sprattla på golvet med Disa och ha djupa diskussioner med Dolis. Allt praktiskt är mycket mer givande nu, varför spännande aktiviteter som städning, matlagning och tvättvikande står högt på prioriteringslistan. Och tvättvikande är för övrigt en riktig familjeaktivitet:

Finn en katt.

Krypa in i mammas trosor är ju riktigt trevligt.

För att hantera hektiska tider gäller det uppenbarligen att ta riktigt bra hand om sig. Mat är viktigt, och bra mat är ännu viktigare. Vad sägs om en Caesarsallad á la Cecilia, kycklingbitar som (åtminstone några av dem) är marinerade, riven ost, salladsmix, hemgjorda vitlökskrutonger och grönsaker:

Att magen mår bra är också viktigt. Glad mage, glad människa. I England införskaffade jag någon medicin som Mark och Carol berättade var bra för alla möjliga magproblem, och eftersom jag lätt får ont p.g.a. magkatarren tänkte jag att det kan ju inte skada. När jag så ska ta en liten dos så märker jag att det inte var flaskan som var avskyvärd rosa - det var vätskan. Så jag ska för att lindra magvärk stoppa i mig flytande knallrosa vätska som luktar och smakar flytande tandkräm. Visst. Bara DET får inälvorna att snurra några extra varv... Yiieeewww!

(Otroligt nog funkar den...!)

Också var det ju det där med vila. Ta det lugnt. Jag håller på att lära mig av Disa och Dolis, de är som profeter vilka visar att du kan inte njuta av livet förrän du njutit av att ta det lugnt. Se själva:

Slutsats: vik tvätt, vila mycket, prioritera träning, ät bra mat och lyssna på människor som kommer med kloka ord. Här vill jag nämna några saker jag fått höra de senaste veckorna (jag känner många kloka människor, uppenbarligen):

"Bättre med ett smärtsamt slut, än en smärta utan slut."

"Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv."

"Livet handlar inte om att rida ut stormarna, utan om att lära sig att dansa i regn."

Min fråga var tidigare, hur länge kan man gå utan mat och sömn? Svaret var: inte länge. Antingen svimmar man eller så somnar man. Oavsett hur många tändstickor man stoppar in mellan ögonlocken kan inga tändstickor användas för att väcka en slumrande hjärna. Så jag lät den vinna. Jag sov.

Och vad har hänt nu? Jag kan inte sluta sova istället! Ta igår, som exempel. Jag hade lovat mig en tredagarspaus i mitt liv som på det sistone varit extremt hektiskt. Och igår kände jag för att vila heeeela dagen. Framåt eftermiddagen kände jag mig så trött att jag ville sova, vilket jag gjorde. Vaknar två timmar senare, väldigt nöjd och glad. Tänkte att nu lär jag få problem med att somna på kvällen istället – men icke. Somnar ovaggat inom 15 minuter, dag som natt. Sov gott i natt också, för den delen. Likt förbannat känner jag nu för att luta huvudet mot kudden bara en liiiiiiten stund.

Konstant trött. Antingen har jag helt underskattat konceptet vila, eller så är jag sjukligt trött.

Tanken var att jag skulle göra något vettigt de här tre dagarna som att ägna mig helhjärtat åt plugget några timmar. Läsa på mer om förra seminariet, samt förbereda nästa. Kombination av rastlöshet och trötthet gör dock att jag misstänker att kvaliteten inte lär bli den bästa. Så därför har jag en ny plan:

Nu: lunch.

Sen: fixa och städa, gynnar alltid koncentrationen.

Senare: träna – lösningen på alla problem!

Efter det: får vi se. Plugga? Sova? Äta middag? Vila?

Morgondagen: plugga. Då borde jag vara utvilad och samtidigt fått utlopp för rastlösheten. Håll tummarna! (Go C, go C, go C!!!)

Juristernas ”huvudstad” är Bologna i Italien. Där startades de första europeiska juristutbildningarna, och dit for de i Sverige som hade råd för att utbilda sig. På den här tiden, första halvan av förra millenniet, hade jurister hög ställning i samhället och var präster. Det finns hur mycket som helst att berätta om svensk rättshistoria, men jag nöjer mig med det mest intressanta – ska man läsa svensk rättshistoria är Uppsala staden du ska läsa den i. Uppsala kan nog liknas vid Sveriges Bologna. Låt mig berätta om min studiemiljö:

- Introduktionsföreläsningen hölls i Orangeriet i Linnéträdgården, där Linné vinterförvarade många växter. Huset är naturligtvis ombyggt idag, men historiens vingslag gör sig påminda.

- Andra föreläsningen hölls i en sal i Gustavianum – en av Uppsala universitets äldsta byggnader. Vi pratar 1600-tal. I en paus i föreläsningen fick vi en guidad minitur upp till Anatomiska teatern, där offentliga obduktioner förrättades. Dessutom fick vi veta anledningen bakom nationssystemet (som avskaffats först i år!), och i museet visades vi olika redskap man använde för att initiera elever på den tiden. Jag säger er – nollningen i dag är ingenting. =D

Här har jag faktiskt några bilder från Anatomiska teatern:

(Personen på obduktionsbordet är professorn i rättshistoria. Alltså inget demonstrerande monument eller någon docka.)

- Dag tre. Vad sägs om en vandrande föreläsning i Domkyrkan och det tillhörande konsistoriet? Domkyrkan, som är den maffigaste symbolen för när kungamakten, juridiken och kyrkan möttes?

Så utöver det mäktiga Universitetshuset och det imponerande biblioteket Carolina Rediviva finns ett antal andra byggnader med historia som är så påtaglig och kännbar att man ibland undrar vilket århundrade man verkligen befinner sig i. Många byggnader sitter på berättelser och öden man kan ana bara genom att titta på dem. Att ha en så pass bra föreläsare som outtröttligt berättar om rättshistoria från tiden strax före Kristi födelse fram till idag, med alla dessa gator och byggnader som ackompanjerar hans ord, säger bara en sak; jag är stolt över att vara juriststuderande i Uppsala.

Har ägnat större delen av natten med att ligga och fundera. Och med större delen av natten menar jag att jag sovit mellan kl. 1 och 3. Före och efter två timmars resa till drömlandet har jag granskat varje centimeter av mitt tak och mina väggar. Visste ni att det finns en liten repa på tapeten strax under fönstret?

Trots att jag ägnat cirka 8 timmar i sträck åt att klura på hur fan jag ska lösa kommande problem har jag inte kommit fram till ett jävla dugg. Vad säger det egentligen? Välj ett av följande:

1. Jag är trög

X. Jag är för trött

2. Jag är maktlös

Men det ska vara en sport att leva, eller hur? Tror jag kommit fram till en liten detalj i alla fall, vilket är att jag ska söka en sommarkurs och använda upp lite mer CSN-pengar, då är jag i alla fall garanterad viss inkomst. Hur jag ska lyckas med det samtidigt som jag jobbar heltid (ponera att jag får ett jobb, alltså) ger dock fler problem. Utöver den andra sjuttiotolv frågetecknen jag har över de närmsta 12 månaderna. 2010 blir ett spännande år, hör ni.

Cecilia i sina höga klackar trippa

För att känna sig kort slippa

Med en drink i sin hand

tappar hon känseln ibland.

Med ytterst flärd och ständig stil

hon tar med sina skor ett jättekliv.

För askungen börjar klockan närma sig tolv,

men ack, hon trampar med klacken fast sin tå i ett golv!

Nageln blev blå

men festarna hade kul, och Cecilia också!