-

Visst har det varit trevligt att bo i Krokom en sväng igen. Hos mormor, i huset jag vuxit upp med. Nära pappa - kunna ramla på honom när jag står i Ica-kön är faktiskt en fantastisk känsla. Har inte ”ramlat på” min pappa på 13 år. Att bara gå förbi pappa när jag är på barnvagnspromenad, så han kan snabbgosa med Celina. Eller att han kommer över på en kopp kaffe. Fira jul hos mormor, mysa framför brasan med glögg, se på TV-program och äta goda middagar med henne. Som vi har skrattat och haft roligt ihop. Pratat i timmar.

Helt underbart.

Men det kliar lite. Jag trodde jag var mer förortstjej, inte alls stadsmänniska. Det stämmer inte. Det kryper i mig när jag kör in i den sömniga lilla orten som är Krokom. Jag längtar lite puls, kunna kliva utanför dörren och gå max femton minuter och där ha restauranger (plural), bio, pubar, affärer (plural), aktiva människor.

Och för Kevin som är hemma med en bäbis är det såklart inte så roligt. Han gjorde Krokom en förmiddag i december. Efter att han tryckt på lite gav jag med mig och började screena blocket.se. Så fick vi tag i en möblerad tvåa i stan, andrahandskontrakt med fyra minuters gångavstånd för mig till jobbet, tre minuter till centrum. Hyr från 1 februari till slutet på maj/början på juni, så får vi se vad det blir och vad vi gör efter sommaren.

Krokom har sin charm, men det säger en del om orten när den maffigaste byggnaden i byn tillhör äldreboendet.

Igår frågade min älskade (annars rätt hippa) mormor om jag vill följa med på taklagsfest för kyrkan.

Det är dags att flytta.

Min dator hängde i princip i två delar. Så jag mobiliserade allt till min externa hårddisk för att kunna arbeta från Kevins dator.

Kevins dator har engelskt tangentbord. Fick fixa svensk inställning och sedan gissa mig till tangenterna för att kunna arbeta.

Kan inte föra över bilder från telefonen till datorn med en kabel på grund av ett löjligt moment 22-problem. Börjar ladda över med Bluetooth som tar betydligt längre tid.

Köper ett år senare en surfplatta. Smidigare att ha med sig och borde öka bloggfrekvensen. För otymplig att hantera bilder med, så jag lämnar tillbaka den.

Köper istället en ny bärbar dator. Fungerar utmärkt att hantera bilder med och naturligtvis att skriva på. Också lätt nog att ha med sig. Dock fungerar det inte längre att ladda upp stående bilder på bloggsidan.

Ger upp inlägget för sjättielfte gången.

Men jag ska fortsätta blogga. Skam den som ger sig.

Idag bantar man inte. Man gårpådiet. Möjligtvis att man tänkerpåvadmanäter. Om man gårpådiet får man gärna lägga till ett efternamn eller en bokstavskombination före dieten. Då visar man att man är kunnig och insatt och en modern bantare. För det är ju den enda skillnaden. Att ”banta” är inte modernt. Det är likställt med att svälta sig, idag vet ju alla att man ska äta, man ska bara tänkapåvadmanäter. Undvika kolhydrater. Eller undvika fett. Kanske både och. Ibland bara gå på grönsaker (dock inte rotfrukter, för många kolhydrater), och möjligtvis ha lite proteiner till. Det märkliga är att en kulturs matvanor, eller i vart fall maten i sig, ses som den absolut nyttigaste – medelhavsmaten. Så det kallar vi för ”medelhavskost” och inkluderar i en diet eller kallar det för en egen diet. Den innehåller bra fetter, mycket grönsaker etc. Jag kan tillägga att det är en hel del fett i både grekisk och italiensk mat. Det är också en hel del kolhydrater. Nämen hur går det ihop?

Enkelt. Det kallas välbalanserat. Smakrikt. Bra fetter, olivolja, omega-3. Protein- och fiberrikt, inte en massa tomma kolhydrater eller friterad skitmat. Då behöver man inte lika mycket på tallriken. Om du bara äter sallad mår du inte bra. Om du bara äter kött mår du inte bra (kom ihåg också att skilja på rött och vitt kött, de är både nyttiga och farliga beroende på vem du frågar). Om du bara äter kolhydrater mår du inte bra. Om du äter två av de sistnämnda men inte den tredje så mår du inte bra. Tänker du för mycket på mat och kost mår du inte bra. Det krävs ingen Einstein för att fatta det. Att man kanske inte ska sopa i sig större portioner än storleken på ens matsäck säger också sig självt. Ändå har vi en dietermeddiversenamn-hysteri.

Testa den här dieten – moderation. Ät allt, men i lagom mängd. Och för guds skull - rör på dig.

Nu är jag inte någon speciell förespråkare för ”medelhavskosten”. Den är visserligen min favorit, både för dess smaker och för att det är nyttigt. Tror däremot att jag kan äta allt. Jag går väl på jagäteralltmenilagommängd-dieten. Tilläggas ska att jag inte räknar kalorier. Då skulle jag ju kopiera någon viktväktar-klubb eller iTrim eller något annat företag som man får en användarguide till mat med och ett antal lektioner som ska lära mig att ”Jag kan träna, jag är inte rädd”. Jag springer heller inte tjugo mil i veckan och lägger ut exakta kilometer på fejjan så folk kan kommentera hur duktig jag varit. Lägger snarare ut mina tankar kring gym eller träningspass – att de är så förbaskat roliga, älskar att göra av med energi på det sättet. Men det är jag det. Det är olika för alla. Så det är ju bra att vi har dieter och träningsformer för alla typer.