Sommarvardagsironi

Umeå, sommaren 2008. Cecilia tittar ut genom fönstret. Solsken. Aha! tänker hon, smyger på sig joggingkläderna, försiktigt, gömd i badrummet där inga fönster finns, drar på sig kläderna snabbt men tyst för att inte förvarna himlen. Hon hämtar handsfreen till telefonen som agerar musiksällskap i elljusspåret och tippar försiktigt på tå ut till hallen. Hon börjar ta på sig joggingskorna, knyter smidigt och fort snörena. Den HÄR gången tar hon sig ut! Segervisst vänder hon sig mot fönstret. Hällregn.

Pilates. Inomhus regnar det aldrig! Cecilia lägger sig på golvet och börja träna första övningen, ”Pilates one hundred”. Blir plötsligt dyblöt i ansiktet, på halsen och på armarna. Det stinker hundtunga. Suckandes föser hon bort den överlyckliga valpen som tror att matte leker när hon ligger på golvet och sprattlar. Valpen som av någon anledning ska slicka och pussa på varenda hudfläck hon ser, speciellt om den är nyduschad, vilket brukar göra att matte efter varje dusch endast iförd handduk springer tjutandes genom lägenheten med en kittlande tunga efter sig.

Lunchdags. Skär korv, förbereder korv stroganoff. Avbryts av en katts jamande som seriöst låter som ”Vad gör du?”. Tittar ner mot golvet, ser katten ställa sig på två ben för att sen sträcka sig mot diskbänken. Klorna viks över diskbänken. Nej, säger Cecilia. Fortsätter med korven. Vänder sig mot kylskåpet för att ta fram tomatpuré. Snubblar över en brun labrador, slår huvudet i skåphandtaget ovanför kylskåpet, svär hejdlöst och vänder sig om för att ovänligt och bestämt skicka ut alla fyrbenta varelser ur köket. Möts av tre par ögon. Dolis, Disa och Sendy sitter bredvid varandra, på rad. De sitter i samma ställning, Tripp Trapp Trull. Alla tre med huvudet på sned. Suck.

Städar. Plockar upp kläder från golvet, dammsuger hårtussar, viker tvätten som ligger i en fåtölj, röjer i köket och torkar diskbänkarna. Rättar till sofföverdraget, bäddar sängen och stoppar undan videoband, pennor, USB-kablar, lappar och tvålflaskor. Rent på saker på alla ytor, alla golv. Sen kommer älsklingen hem. Drar in grus med skorna, som han inte ställer i skohyllan. Sätter sin väska mitt på hallgolvet. Hänger jackan på en galge, men lägger resten av kläderna i tre olika rum. Går till datorn, drar fram några USB-kablar innan han går till duschen. Kliver ur utan att torka fötterna, Cecilia får blöta strumpor. Börjar berätta om ett par videofilmer som han tar fram och visar. Ger Cecilia en kyss. Tar fram mjölk och smör ur kylskåpet som han sen lämnar framme. Tvättar, och lämnar allt i en fåtölj. Sprider kom-ihåg-lappar i köket. Synd bara att han aldrig kommer ihåg lapparna.

Nästa dag. Se ovan.

Att vara vuxen

Vafan, jag skulle göra det där vuxenpoäng-testet på Facebook. Jamen bara för kul, såg att några kompisar gjort det så jag la till applikationen och gjorde testet.

"Din uppskattade ålder är 34,9 år."

What?!?! Jag är 21!!

Det kan inte vara sant, de bara hittar på. De ger alltid högre poäng, bara för att man ska känna att LEV NU, IMORGON KAN DU HA DÖTT! Så tänkte jag, och gjorde testet så att jag skulle framstå så ung som möjligt, skrev att jag fortfarande bodde hos föräldrarna och inte hade körkort men fick köra EU-moppe. Nu fick de, tänkte jag triumferande. Och vad fick jag för svar?

"Du har negativt vuxenpoäng. Är du väldigt ung är det inget att oroa sig för. Är du äldre än 10 år så kanske det är dags att växa upp lite."

Så där gick min teori i stöpet.
Jag är på pappret 21 år, men lever som om jag vore en medelålders kvinna som bara inte riktigt har börjat jobba eller skaffat barn ännu. Ska jag känna mig stressad och börja planera barn, villabygge och betala gravplats, eller regrediera och hoppa upp och ner i sängen sjungandes "Sjörövar-Fabbe"?

Kött och pilar

Igår kom några kompisar över, vi grillade, kastade pil, skrattade som galningar, och mådde så gott som man bara kan må!
Markus var som vanligt grill master, vi satt på balkongen och njöt av vin, sol, choklad och prat, medan några av oss lagade mat, dukade långbord och sällskapade. Mark mådde så bra att han log konstant hela kvällen, jag stortrivdes bland alla goa vänner, Erik och Olof satt som vanligt och iakttog och slängde då och då ur sig kommentarer som fick oss alla att kikna av skratt. Jag djupdök bakom soffan i jakt efter en pil som hamnat på avvägar (efter att först ha träffat tavlan, dock!), Josefin och Maria tävlade med mig om att träffa tavlan utan att slå sönder pilarna. Vi tog bilder där det krävdes benstyrka, rörelse och smidighet - träningspass light. Disa, Sendy och Dolis tog som sin uppgift att hela tiden ligga bland oss, ibland i vägen för oss. Vi ringde Sus och sjöng "Ja må du leva". Rödvin, kiwidrinkar och naturligtvis vitt vin. Kvällen fulländad. Bästa kvällen på länge! Tack allihopa!


Kuleå

Förra helgen lämpade jag och Erik över Sendy och Dolis till underbara Josefin, och själva tog vi med Disa till Luleå, och Susanne. På lördagen shoppade vi, åt god lunch och mådde gott. Jag kom ihåg Systemet tre minuter i tre... Jag och Sus klagade på högklackat och fick Erik att springa till Systemet. Vi hann dit precis så Sus fick slänga sig under grinden för att komma in... Smidigt. Vi hann i alla fall få tag på rosévin och räddade kvällen.

Efteråt andades vi ut och tog ett glas på en uteservering, njöt av sommarvärmen och tittade på Luleås invånare. Disa charmade alla i sin väg, från alkoholister till en fyramånaders baby.

På kvällen blev det grillfest och sällskapsspel, killarna mot tjejerna i ett frågespel som gick ut på att ta reda på hur mycket det ena könet egentligen visste om det andra. Jag blev väldigt imponerad av killarna, de kunde svara på frågor om mamelucker, Richard Gere och tampongmärken. Japp. Susanne överraskar mig med att svara på frågor om science fiction-filmer och porrfilmsstjärnor... Herregud.. och här tror man att man har koll på varann. Låt oss säga att spelet bäddade för överraskningar, diskussioner och en jävla massa skratt!

Dagen efter stoppade vi in hundarna i bilen och for ut till en udde för att bada. Vi gick tvåhundra meter och vattnet räckte oss till knäna, så bada kunde vi ju glömma, men det var otroligt vackert och Disa tyckte det var jätteroligt att hoppa jämfota så vattnet stänkte. Hon hittade en annan hund, men den var inte intresserad för hon var upptagen med att gräva i sandbottnen, vilket naturligtvis var ett evighetsjobb. Men hon grävde frenetiskt, som övertygad att hon förr eller senare skulle komma till Kina. Så Disa skuttade runt för sig själv istället, och jagade vattnet som stänkte omkring henne.

Underbar helg, tack för minisemestern, Sus!


RSS 2.0