Tankar kring dieter

Idag bantar man inte. Man gårpådiet. Möjligtvis att man tänkerpåvadmanäter. Om man gårpådiet får man gärna lägga till ett efternamn eller en bokstavskombination före dieten. Då visar man att man är kunnig och insatt och en modern bantare. För det är ju den enda skillnaden. Att ”banta” är inte modernt. Det är likställt med att svälta sig, idag vet ju alla att man ska äta, man ska bara tänkapåvadmanäter. Undvika kolhydrater. Eller undvika fett. Kanske både och. Ibland bara gå på grönsaker (dock inte rotfrukter, för många kolhydrater), och möjligtvis ha lite proteiner till. Det märkliga är att en kulturs matvanor, eller i vart fall maten i sig, ses som den absolut nyttigaste – medelhavsmaten. Så det kallar vi för ”medelhavskost” och inkluderar i en diet eller kallar det för en egen diet. Den innehåller bra fetter, mycket grönsaker etc. Jag kan tillägga att det är en hel del fett i både grekisk och italiensk mat. Det är också en hel del kolhydrater. Nämen hur går det ihop?

 

Enkelt. Det kallas välbalanserat. Smakrikt. Bra fetter, olivolja, omega-3. Protein- och fiberrikt, inte en massa tomma kolhydrater eller friterad skitmat. Då behöver man inte lika mycket på tallriken. Om du bara äter sallad mår du inte bra. Om du bara äter kött mår du inte bra (kom ihåg också att skilja på rött och vitt kött, de är både nyttiga och farliga beroende på vem du frågar). Om du bara äter kolhydrater mår du inte bra. Om du äter två av de sistnämnda men inte den tredje så mår du inte bra. Tänker du för mycket på mat och kost mår du inte bra. Det krävs ingen Einstein för att fatta det. Att man kanske inte ska sopa i sig större portioner än storleken på ens matsäck säger också sig självt. Ändå har vi en dietermeddiversenamn-hysteri.

 

Testa den här dieten – moderation. Ät allt, men i lagom mängd. Och för guds skull - rör på dig.

 

Nu är jag inte någon speciell förespråkare för ”medelhavskosten”. Den är visserligen min favorit, både för dess smaker och för att det är nyttigt. Tror däremot att jag kan äta allt. Jag går väl på jagäteralltmenilagommängd-dieten. Tilläggas ska att jag inte räknar kalorier. Då skulle jag ju kopiera någon viktväktar-klubb eller iTrim eller något annat företag som man får en användarguide till mat med och ett antal lektioner som ska lära mig att ”Jag kan träna, jag är inte rädd”. Jag springer heller inte tjugo mil i veckan och lägger ut exakta kilometer på fejjan så folk kan kommentera hur duktig jag varit. Lägger snarare ut mina tankar kring gym eller träningspass – att de är så förbaskat roliga, älskar att göra av med energi på det sättet. Men det är jag det. Det är olika för alla. Så det är ju bra att vi har dieter och träningsformer för alla typer.

 

Jag tänkerocksåpåvadjagäter. Varje gång jag öppnar en chipspåse tänker jag på hur gott och välsmakande chips är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0