-

Jag ska nu erkänna den sida av mig få av er vet om.

Jag är varulv.

En gång i månaden drabbas jag av sömnproblem. När månen är full och jag inte är det blir sängen inget annat än en plats att snurra runt i. Det stirras i taket och sömnen vill inte infinna sig. Efter ett tag börjar i vanlig ordning magen att kurra, vilket irriterar mig och hjälper till att hålla mig vaken.

Om jag väl somnar drömmer jag intensivt och så konstigt att när jag börjar berätta för någon vad jag drömt inser jag efter första meningen att 1) jag inte har den blekaste om hur jag ska förklara och 2) att om jag försöker blir jag förmodligen inskriven på dårhus.

Så igår natt sov jag några få, enstaka timmar. Månen lös så intensivt att jag och Kevin vaknade av det intensiva ljuset och yrvakna undrade vad fan som stod på. Ett halvt stycke persienn räckte inte. (Persiennen är halv, trasig och påminner om det i en knarkarkvart. Jag kan intyga att det enda som intas i mitt sovrum är sömn eller en och annan kopp te.)

Så vadan denna egenskap då? Inte vet jag. Jag vet bara att jag tillhör den skaran som påverkas av månen, och att jag gjort det sedan jag var drygt 50 cm lång och som bäbis låg i min säng och stirrade i taket utan att säga ett ljud.

Självklart lyckas jag alltid somna till slut. Att vakna tillhör dock mina sömnproblem vilken dag som helst i månaden.