-

Min nya lilla älskling och jag har sprungit premiärturen idag. En härlig joggingrunda i solen (okej, några droppar regn) med musik nonstop. Jag pratar förstås om iPod Shuffle, den lilla fyrkantiga underverket i silver jag värderar så högt.

Kort historia om mitt beroende av bärbar musik:

- I tidiga tonår hade jag likt alla andra en CD-freestyle. Perfekt för pendlande på buss och flyg, vilket jag gjorde mycket mellan mamma och pappa åren 2000-2003.

- Någon gång där fick jag min första mp3-spelare av mamma och hennes sambo. Den var på 512 MB, en födelsedagspresent jag hade med mig i stort sett jämt.

Jag gick med den. Sprang med den. Cyklade med den. Åkte buss med den. Sov med den.

- En ödesdiger dag våren 2008 blir jag nästan påkörd av en bil när jag är ute på cykeln. Jag väjer, slickar grus med händerna och knäna, och personen i bilen kör bara runt mig och sticker iväg. Min mp3-spelare höll, men senare under dagen när jag cyklar hem med trasiga, inlindade händer dör plötsligt spelaren. Har haft bättre dagar.

- Efter detta har jag använt mobilen som mp3-spelare, och det har fungerat hyfsat bra några år tills den på senare tid valde att hänga sig, varpå jag för några månader sedan drämde sattyget i golvet. Hade haft bättre dagar.

- Utan bärbar musik har jag strosat runt på gator och gått till gymmet utan musik. Förstår ni så hemskt?!

- Kevin började så göra mig mer och mer nyfiken på Apples produkter, såsom iTunes och iPod. Under en konversation om mp3-spelare berättade han om iPod Shuffle, den minsta mp3-spelaren som Apple har och som ligger mer på min prisnivå. Kollade upp den på internet, och det var kärlek vid första ögonkastet.

Dagen efter fanns min iPod Shuffle i silver att hämta upp på Posten. Vi har redan haft härliga stunder med varandra, Shuffle är så lätt och liten och perfekt för att ta med överallt.

Detta är min examenspresent till mig själv. Hurra för oss!