Grönt är inte alltid skönt.
Vaknade inatt med panikkänsla. Ni vet en sån där obeskrivlig känsla av nåt är riktigt fel. Har inte vaknat orolig i den här lägenheten en enda gång sen jag flyttade hit, men imorse vaknade jag, stirrade mot den stängda dörren och bara kände att nåt var fel.
Såklart var inget fel. Utom att jag var orolig.
Vaknade på morgonen och hade samma oroliga känsla. Förstås var det för att jag kom på vad det var jag låg och grubblade på kvällen innan. Min framtid.
Gud vad de orden känns skrämmande. De borde ha sån där neongrön färg mot svart bakgrund med bokstäver som se ut att darra, som i skräckfilmer - MIN FRAMTID. Min framtid i darrande grönt.
Har ägnat åtta (8) timmar (tim) åt att skruva och fixa på min uppsats (uppsats) idag. Har kommit så långt jag möjligtvis kan utan att min handledare hör av sig. Vilket hon inte gjort de senaste fem (5) gånger (ggr) jag mailat text till henne. Så nu fick hon i alla fall mitt tredje (3:e) utkast, och jag är officiellt slut på uppgifter tills hon talar om annat för mig.
Och jag har opponering i Sverige på fredag. Halvt förberedd utan min handledares tankar kring uppsatsen. Hoppas verkligen hon återkommer denna vecka.
Och utöver denna svartvita text jag stirrat på hela dagen har jag i ett desperat hemlängtande försök lyssnat på julmusik för att påminna mig om att det är första advent. Druckit glögg. Tog ett varmt bad för att slappna av. Fråga mig inte hur, men när jag sträckte mig efter badsvampen ramlade en svart spindel ner i badkaret. Jag har badat med en spindel. Jag flög upp ur badkaret och skrek (ignorerade språkvalet trots att Kevins dotter var här) "HOW THE HELL DO YOU GET A FUCKING SPIDER OUT OF THE BATH TUB?!". Kevins dotter är trots allt 13 år.
Klar med uppsatsen. Ätit god middag. Tar ett glas vin. Sätter mig vid bordet. För glaset mot munnen. Ser något i glaset. Vänder ena ögat till och zoomar in likt en detektiv med jättelikt öga. En lus av något slag. Ni vet en sån där grön sak med ben och vingar. Skitliten sak. Ligger i mitt vin och kravlar.
Told you. Min framtid. Grön och darrande.
Såklart var inget fel. Utom att jag var orolig.
Vaknade på morgonen och hade samma oroliga känsla. Förstås var det för att jag kom på vad det var jag låg och grubblade på kvällen innan. Min framtid.
Gud vad de orden känns skrämmande. De borde ha sån där neongrön färg mot svart bakgrund med bokstäver som se ut att darra, som i skräckfilmer - MIN FRAMTID. Min framtid i darrande grönt.
Har ägnat åtta (8) timmar (tim) åt att skruva och fixa på min uppsats (uppsats) idag. Har kommit så långt jag möjligtvis kan utan att min handledare hör av sig. Vilket hon inte gjort de senaste fem (5) gånger (ggr) jag mailat text till henne. Så nu fick hon i alla fall mitt tredje (3:e) utkast, och jag är officiellt slut på uppgifter tills hon talar om annat för mig.
Och jag har opponering i Sverige på fredag. Halvt förberedd utan min handledares tankar kring uppsatsen. Hoppas verkligen hon återkommer denna vecka.
Och utöver denna svartvita text jag stirrat på hela dagen har jag i ett desperat hemlängtande försök lyssnat på julmusik för att påminna mig om att det är första advent. Druckit glögg. Tog ett varmt bad för att slappna av. Fråga mig inte hur, men när jag sträckte mig efter badsvampen ramlade en svart spindel ner i badkaret. Jag har badat med en spindel. Jag flög upp ur badkaret och skrek (ignorerade språkvalet trots att Kevins dotter var här) "HOW THE HELL DO YOU GET A FUCKING SPIDER OUT OF THE BATH TUB?!". Kevins dotter är trots allt 13 år.
Klar med uppsatsen. Ätit god middag. Tar ett glas vin. Sätter mig vid bordet. För glaset mot munnen. Ser något i glaset. Vänder ena ögat till och zoomar in likt en detektiv med jättelikt öga. En lus av något slag. Ni vet en sån där grön sak med ben och vingar. Skitliten sak. Ligger i mitt vin och kravlar.
Told you. Min framtid. Grön och darrande.
Kommentarer
Trackback
