Resan till resan hem

Det är nu onsdag som i den 8 december 2010 och som i en vecka kvar i England. Efter tre dagars bilresa genom norra Europa kom vi fram till ett nollgradigt Sutton igår eftermiddag. Både jag och Kevin var trötta efter en lång resa men nöjda med den incidentfria färden. Vi körde första dagen från Uppsala till Köpenhamn, på snöiga/isiga vägar och med snöslask sista biten (jävla Skåne). Vi använde ungefär 500 liter spolarvätska och en påse bilgranar (limited edition) plus lite chips och korvar. Väl i Köpenhamn snurrade vi runt några varv innan vi hittade hotellet. Jag tog en snabb dusch, slängde på mig leggings, en tunika och lite kajal. Vi gick till en tapasbar och åt en meny av 11 tapas – huuur gott som helst! Många poäng på den.

 

Morgonen efter bar det av genom ett soligt Danmark till ett dimmigt och tråkigt Tyskland där vi bland annat stannade vid en Burger King Drive-in – den segaste jävla drive-in norr om ekvatorn. Vid åtta på kvällen kom vi till Duisburg i västra Tyskland, checkade in på hotellet och liksom föregående kväll frågade vi efter restauranger. Det blev ett bad på hotellrummet för mig med en julutgåva av Xider (limited edition) köpt i Christiansfeld i Danmark, sen jeans och skjorta innan vi beställde mat i hotellets restaurang som de enda gästerna. Jag beställde ”veal, chantarelles in a creamy sauce, broccoli, white ribbon noodles”. Ofantligt gott. Har inte tvingat i mig en sån stor portion på åratal, men kunde trots enorm vilja inte äta upp sista köttbiten. Som tur var lät inte Kevin den gå till spillo. Nudlarna/pastan var helt utsökt, och den väldigt trevliga servitören upplyste om att kocken gjort dem själv. Kocken kom för övrigt ut efter att maten serverats för att fråga om maten smakade bra – helt enkelt förstklassig service!

 

Morgon tre satte jag mig tillrätta bakom ratten och styrde ut från ett otåligt, hårdnackat trafik-Tyskland till Hollands och Belgiens raka och platta motorvägar. Väl i Frankrike var Kevin rejält uttråkad efter 4½ timmar som passagerare, så efter Calais rattade han bilen. Vi kom fram till Dovers vita klippor i solnedgång, och på vägen hem dåsade jag till i bilen.(Inte ett ovanligt fenomen då jag är passagerare. Tror det är ärftligt. M.a.m.m.a.)

 

Hemma i lägenheten pysslade vi på med de få grejer vi hade med oss tillbaka, ett par väskor, en chipspåse, några flaskor rom och whiskey köpta på båten, papper och påsar. När jag lagade middag kom Kevin och gav mig en kyss i nacken, och välkomnade mig hem till sista veckan i England. Vi landade i soffan framför ett par filmer, och Kevin öppnade en flaska tioårigt rött vin.

 

Så slutspurt i England, alltså. Lite blandade känslor. Var skönt att vara hemma i Sverige ett par dagar, ser fram emot att flytta hem igen. Samtidigt har jag trivts riktigt bra i England, det har varit värt allt resande, jag har träffat många nya människor, en ny kultur, fördjupat engelskan och sett hela södra London, centrala London och lite av övriga London. Samt lite landsbygd och slott. Och förstås halkat djupare ner i kärleksträsket. Så jag lämnar England men jag tar Kevin med mig.

 

 

 

Jag kör bil och äter bilgranar på väg över Öresundsbron.

 


 

 

Vår frukostgerbera/bilblomma som Kevin snodde från hotellet i Köpenhamn.

 

 

 

Kevin glad förare i ett soligt Danmark.


 

"någonstans i mellan Dover Calais"

 

 

Dovers vita klippor.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0