-

Precis min tur. Eller otur. Allt tjorvas. Bilen behöver lagas, jag behöver öka medicindosen (tror du man får tag i en läkare nu?), tentaplugg som bara inte riktigt vill sig, taskig ekonomi (eller, ekonomin är väl bra, men enligt min kosmiska otur hamnar alla oförutsedda utgifter JUST nu), plus en del andra problem... Och igår känner jag en spricka i tanden (tror du man får tag i en tandläkare nu?).

Ringer några samtal, säkert fem för många. Betalar kursböcker (fem för många). Slipper i alla fall sitta på drop-in på sjukhuset i väntan på att få betala några hundralappar (fem för många) för att få höra att min tand inte har nåt fel, eller alldeles för många fel (fem kanske?). Nej, fick en tid. Tjugo i fyra idag ska jag till tandläkaren här på Ersboda och höra vad det är för fel på min tand. Oavsett svar kommer jag gå ut därifrån tjutandes som en treåring, eftersom jag har en sån tandvårdsskräck. 21 år going on 3.

Har pratat med min chef om att slippa jobb nästa vecka. Känns förjävligt. När jag behöver pengar som bäst och ork som mest - då behöver  jag öka min medicindos. Vilket jag gjort. Problemet är att det tar några veckor (fem för många) innan jag märker någon skillnad. Tajmingen kunde inte vara bättre; mitt i tentaplugget. Orkeslös, koncentrationssvårigheter, alldeles för kär i sängen, kroppen på lågvarv. Nästa vecka är det tenta, med alldeles för många (fem?) frågor. Kommer förmodligen börja snarka efter några (fem) tiotal minuter.

Men jag är INTE bitter! Nejnejnej! Problem är till för att lösas, en sak i taget. Nu ska jag börja med att dränka mitt ansikte i concealer och foundation för att dölja alla trötthetstecken, borsta tänderna och hoppas på att sprickan i framtanden inte blir värre och får hela tanden att lossna (vore ju typiskt min tur), läsa några anteckningar (fem kanske?) och göra allt jag kan för att hålla mig vaken. På sistone har jag börjat med en ny studieteknik - jag går runt i lägenheten medan jag läser. Inte för att få motion, utan för att undvika att somna. Borde nog sätta bomull och kuddar på alla möbelhörn, ifall jag skulle gå till nästa steg - somna gåendes. Vore ju typiskt min tur. Sen ska jag jobba ett par timmar, hämta upp en bok. Och plugga lite till, innan det är dags att gå till den hemska tandläkaren. Undrar om denna dag går som jag planerat. Nåt lär ju gå fel - antingen skiter sig nåt av det jag tänkt, eller så dyker det upp nåt nytt. Vore ju typiskt min (o)tur.

Murphys lag är den enda lag där jag kan alla paragrafer utantill.