Sus, jag och IKSU sporthall
Ja, vi börjar bli en fin liten trio. Självklart går jag ju bara dit då jag kan träna gratis, jag är inget fan annars av denna överreklamerade institution som tar ockerpriser av studenterna. Men nu har jag ändå gått på två Body Balance-pass med Sus, eftersom hon och jag fått två pass var i en tidning.
Förra gången vi gick var det pass vi tänkte gå på fullbokat, så vi fick vänta en timme till nästa. Under tiden passade jag på att jaga Sus runt på gymmet. Först introducerade jag henne i roddmaskin. Hon stönade, jag pushade på, fick några elaka blickar men det är skit man får ta. Hon utnämnde mig till hennes personliga tränare. En sån där man hatar under passet men älskar efteråt. Ytterligare en titel att lägga på högen. Medan vi rodde iakttog vi en match i squash mellan två killar, en i röda shorts och en i blåa. Jag höll på den röda, och jag har ingen aning alls om hur poängräkningen fungerar men jag tror han vann. Fin rumpa hade han hursomhelst. Efter roddmaskinen började vi orientera oss i gymmet, och vi fann snabbt att bara det var träning - gymmet är för fan tre plan stort! Vi gjorde några övningar för armar, axlar, bröst, rygg och innanlår innan det var dags för passet vi kom för - Body Balance. Helt okej träning, jag gillar blandningen av tai chi, pilates och yoga. Men helt klart är pilates min favoritdel.
Andra passet avverkades igår. Allt flöt på utan störande moment sånär som på en liten detalj. Under avslappningen de sista 15 minuterna av passet hände något...ehm.. icke så avstressande. Instruktören guidade oss "genom vår kropp" och vi hade precis kommit till området runt naveln, jag slutade lyssna och började blunda, tänka på något helt annat... TJUT-TJUT-TJUT-TJUT! Vafan, tänkte jag, stäng av mobilen! Jäkla hög ringsignal förresten... Misstänkt likt ett brandlarm. BRANDLARM?!
Något snopna men ändå realistiska nog att förstå att vi inte skulle komma ner i varv igen liggandes på den där mattan packade jag och Sus ihop och begav oss. Tog fem minuter att ta sig genom byggnaden då korridorerna förvandlades till Golfströmmen av svettiga människor på väg mot utgången.
Dagen efter. Ont som fan överallt. Det är nog därför pilates är en favorit för mig - jag vet var jag spänner musklerna, och vet var jag kan vänta mig träningsvärk. Det är inte riktigt okej att träna och inte ha en enda aning om vad du tränar. Body Balance liksom smyger in träning lite här och var. Helt oförutsägbart, du får helt enkelt vänta och se vilka delar av kroppen du kan röra dagen efter. Effektivt, visst. Att inte veta om du kan ta dig ur sängen, sätta dig på toa, orka lyfta ett glas vatten... Hm. Jag gick som en pingvin idag.
(Förresten var larmet ett falsklarm, ett automatiskt larm hade utlösts. Lika godtyckligt som träningsvärkens placering efter ett Body Balance-pass, alltså.)
