Inget ont som inte för något gott med sig!

Onsdagens föreläsning i rättsmedicin bjöd på en del dialoger värda att nämna här. Allvarliga ämnen, och diskussioner om saker som för oss ter sig väldigt ologiska och orättvisa kan ändock sluta med skrattattacker och åtföljande magkramper! (Naturligtvis är det svårt att återberätta såna här saker, men jag gör mitt bästa!

1: Jag och Maria är nu på en föreläsning om kvävning, och vi får se på en bild av en kvinnas hals. På halsen har hon märken, ser ut som blåmärken, ganska otäckt. Då en annan lärare kvällen innan visat samma bild visste vi att märkena inte var annat än sugmärken. För att spara tid, så att den väldigt pratglada läraren som ständigt lider av tidsbrist kan gå vidare och berätta nästa fascinerande historia, säger jag på frågan vad märkena är, att det är sugmärken. Läraren tittar på mig med pliriga ögon, ett leende på läpparna och säger snabbt: ”Det är kul att höra att någon har livserfarenhet.” Mina försök att förklara att vi sett bilden igår dränktes av skratten. Jag, som ju bara ville vara effektiv, fick helt enkelt bjuda på detta.

2: Under rasten sitter jag och Maria och klagar på utbildningens betygssystem. Vi tycker det är löjligt att man har flera betygsgrader än underkänt och godkänt på en universitetsutbildning som den vi går – en som har rakt igenom G har ju lika mycket juristexamen som en person med högsta betyg. Vi frågar oss vad denna betygsskillnad betyder efter skolan – lägre betyg uppvägs ju både av arbetslivserfarenhet och personlighet, så med tiden minskar ju betydelsen med höga betyg. Jag fortsätter med att klaga på att vi har terminstentor, där vi alltså ska tenta av upp till fyra kurser. Har man då fått jättebra poäng på delfrågor som rör några kurser, men sämre i en annan delfråga, får man alltså som genomsnitt sänkt betyg. Jättekonstigt. Jag kanske väljer att jobba och specialisera mig i en av dessa delkurser, men om jag fick dåligt betyg på hela terminen, minskar mina chanser.

Hursomhelst, vi fortsätter prata om kurserna i sig, och påpekar studietakten. (Vi hinner inte helt greppa respektive område inom juridiken, eftersom det är så mycket. Vi gör allt snabbt och principiellt, går inte djupare, vilket ju man i arbetslivet sen gör. Oavsett vilket betyg man hade i kursen eller på terminen, så lär man sig ju ämnet ordentligt först när man verkligen arbetar med det – och först då märks det ju hur duktig man är.) Som arbetsrätten i termin 2 – vi läste en 10 poängskurs på fyra veckor! Vi hinner ju inte ens börja fatta innan det är dags för nästa kurs. Vi uttryckte oss väldigt verbalt här för att beskriva: Maria härmar förstå-ljud, som ”aha!” och ”Just det!”, och menar på att man knappt hinner säga de orden innan man på nytt ser ut som ett levande frågetecken. Cecilia: Ja, man hoppar ju genom kurserna, det är liksom ”Skynda, skynda, sju sekunde, SJU SEKUNDE!”

Vår slutsats: juristutbildningen är precis som Fångarna på fortet.


3: Läraren börjar uppmana oss att skriva nästa termins uppsats så tidigt som möjligt, då det inte hjälper att skjuta upp den. Jag tittar på Maria med en blick som säger ”Just det!” (Maria är i vår umgängeskrets känd för att vara otroligt seg att komma igång, ute i sista minuten, och gärna strax efter sista minuten om hon får). Läraren fortsätter med att säga att man inte får mer tid senare, utan snarare tvärtom – ju äldre man blir, desto mindre tid har man. Jag ger leende Maria en ”där hör du”-blick, men det hjälper inte. Maria vänder sig mot mig med en segerviss min och viskar: ”Jag är äldre än du, så jag har mindre tid än du har.” ”Men”, svarar jag, ”du har inte djur eller barn, inget extrajobb eller andra mer krävande åtaganden…” ”Det spelar ingen roll” svarar hon. ”För jag är helt enkelt äldre.” Dumma lärare.


4: På väg hem efter en föreläsningarna berättar jag helt sonika att jag tror jag har fel på mina byxor. De innehåller alla en kondom-ficka. Dagen innan denna dag hade jag ett par svarta långbyxor, som har någon sorts skum ficka på insidan. Lagom stort för ett par kondomer eller några mynt. Jeansen jag har på mig denna dag har ett blixtlås ovanför ena framfickan. Jag drar upp blixtlåset, och demonstrerar väldigt tydligt för Maria att fickan har samma form som en kondom. Maria får själv känna efter, och säger att det även skulle få plats en tampong där. ”Jamen där ser du!” säger jag. ”Det är en 'safety pocket'!”

Kommentarer
Postat av: Kamilla

Ha ha ha ha!

2008-11-17 @ 16:47:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0