-

Finns verkligen han/hon? Den där personen som det stämmer så bra med, som är din andra halva, svaret på ditt livs kärleksgåta? Eller är det bara en tradition som romantiserar monogamin, vilket bakåt i tiden betydde att du tillbringade hela ditt liv med endast en person?

Och nästa fråga, om du inte hittar "den rätta" - är det kört då? Är du dömd att leva ditt liv ensam? Eller finns det möjligtvis flera personer som kandiderar som den rätta?

Jag tror inte på "den rätta". Den personen är en som passar dig i alla lägen, alla faser i livet, dag och natt, sommar som vinter - allt klaffar. Njae, nåt sånt tror inte jag finns. Ingen och inget är perfekt. Man måste faktiskt jobba lite också. Att säga att det bara kommer fungera med "den rätta", att gå och vänta på den personen... Vi människor är faktiskt anpassningsbara, flexibla, föränderliga. Vi är inte pusselbitar, utskurna ur en vacker tavla, som för helhetens skull kräver just den andra pusselbiten som följer våra linjer. Det är i mina ögon en stel, orealistisk och oromantisk vision av kärleken. Att istället lära känna en annan person med alla egenskaper, forma en relation och skapa egna linjer - det tror jag fungerar mer långsiktigt.

Än en gång fick jag frågan om jag har hittat den rätta, om jag har hittat den person jag vill leva resten av livet med. Hur ska jag kunna veta det? Jag är inte synsk, men jag är verklighetstrogen. Nuförtiden är en livslång relation något väldigt ovanligt. Min bror sa en gång att han tror att man i livet går igenom tre faser, och tre kärlekar: en ungdomskärlek, en person du skaffar barn med, och en du tillbringar resten av livet med. Jag tror det är det klokaste han någonsin sagt. Och oavsett om det är sant eller inte, så ger det ändå hopp. Det är inte allt eller inget. Det är inte "den rätta" vs. evigt ensam som gäller. Det finns en tid för allting, och det är nog bara att ta det som det kommer. Den som är rätt nu, är kanske inte rätt sen, och tvärtom. Och jag tror på att det finns flera personer som du skulle kunna formas tillsammans med.

Jag skulle vilja svara att jag har hittat den där personen jag tror är den rätta för mig, att jag har en relation jag tror kommer vara livet ut. Men nuförtiden är en livslång kärleksrelation väldigt ovanligt (om än minst lika vackert). Det jag däremot KAN svara på, är frågan om jag är med rätt person för mig just nu, eller om jag skulle vara lyckligare utan honom (kanske i väntan på en annan "rätt" person) - och svaret är nej.
Jag är precis där jag vill vara, med den jag vill ha.