Bristande karaktär men stöttande mamma!

Ibland blir jag så less på mig själv. VARFÖR ska jag envisas med att "bara gå och kolla" på väskor och skor? Varför fattar jag aldrig att jag antingen går hem fattigare, eller med en min som säger "mamma, mamma, det är synd om mig, jag fick inga skooooor! *snörvel*".
Herregud.

Det är då det är bra att ha mamma. Jag bekände min senaste synd för henne - att handla för sista hundringen denna vecka. Jag letade en kuvertväska, och naturligtvis hittar jag en på den elfte och sista affären jag är på. Och naturligtvis kostar väskan 99 kronor, och jag vet att jag har 100 kronor i plånboken. Tänker Cecilia på att hon behöver frukost nästa vecka? "Äääh, jag kan dricka vatten till brödet den här veckan!" Så hon köper den svarta väskan för sin sista hundring.
Men mamma resonerade som så, att då det var den sista affären jag var i, och pengarna räckte precis, så var det helt enkelt meningen. Tack mamma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0