-

Lite smått bakis från O.P:n igår sitter jag och läser mina gamla inlägg. Oj så tiden går.

Jag läser om väskor och skor. Där har mycket hänt. =D Fler väskor, fler skor. Förvånad? Till och med min 75-åriga granne Arne påpekade sist jag kom hem med ett par nya skor och frågade om jag inte snart behöver byta till en större lägenhet. Jag undvek att tala om att jag faktiskt planerar att göra om ena rummet enbart till klädkammare. Mina senaste älsklingar är lite dyrare fina Björn Borg-skor som min älskade sambo köpte mig i födelsedagspresent. Dom är lika snygga som dom var dyra - så helt klart värt det! ;-) Tack älskling! (En liten parentes - Karin, skorna på tidigare inlägget är INTE rosa. De är hallonröda, men på den bilden ser de faktiskt mer rosa ut. Farligt. Men tro mig - de är inte rosa!) Här en bild på Björn Borg-skönheterna:


Jag har inte blivit stoppad igen av polisen. Men väl av vägarbeten. När vi skulle köra upp från Rimbo till Umeå i onsdags.. Herregud. Kommer dom på att dom ska bygga om hela Sverige på samma dag eller? Ja, längs E4:an lite här och där när vi kröp fram i 30 passade vi på att lufta lilla Disa som tyckte att vi var korkade som köpte en svart bil utan AC och sen skaffade två hundar vars enda ventilationssystem är en skär tunga. Så Disa fick passa på att stoppa ut huvudet genom rutan och dra in vinden. Undra vad vägarbetsgubbarna tänkte när de såg en gul liten valp som hängde halvt ut från bilen och blängde på deras bilar, asfaltsgrejer, koner, neongula jackor och löjliga hjälmar. Disa gäspade.

Dagens motivation från Leva har tillfälligt uppehåll. Så inga nya kloka rader därifrån att komma med, men i min almanacka står det fundigheter varje vecka. Förrförra veckan stod det "När du är åttio år gammal har du lärt dig mycket, du måste bara komma ihåg det." Åh, så uppmuntrande.

Disa har lärt sig vacker tass! Hon är så duktig! När hon är hungrig och vi håller på att förbereda hennes mat så börjar hon veva med tassen - "jag är duktig, jag vinkar, ni vill att jag ska vinka, ni är knäppa, ge mig maten NU!". Jag blev så stolt när hon började ge mig tassen att jag blev gråtfärdig och var tvungen att berätta för någon. När Disa sen la sig ner på kommando började jag hoppa av glädje. Nu sitter hon bara man ger kommando med handen, vi behöver alltså inte säga "sitt" ens. Och hon är i stort sett rumsren. Åh, min lilla flicka lär sig, hon börjar bli stor! =)

Sendy och Dolis börjar verkligen tycka om Disa. Sendy leker mer och mer med henne ju större hon blir (det är väl förstås inte roligt att leka med en liten skit som voltar så fort stora Sendy petar på henne). Dolis har hittat på en ny lek - ropa på Disa, gömma sig när Disa kommer fram och sen köra attack på stackars naiva Disa som blir lika överrumplad varje gång Dolis hoppar fram i kung fu-ställning.


Igår var det midsommarafton. Självklart har bilen gått sönder, så Markus ställde upp och hämtade oss. Jag och Erik packade in hundarna och kylväskan och for hem till Maria och Markus. Vi lagade mat, Markus grillade, vi satt på deras härliga balkong och snapsade. Vi åt, skrattade, njöt av svensk sommarvärme och mådde gott. Jag fick jättefina födelsedagspresenter, en liten lyckoängel som var hur vacker som helst! I glas, handgjord, med små gulddetaljer. Ett fint halssmycke följde med. Också en bok med recept på cocktails. Kanon, lycka ordnad både på långsiktigt plan och på ett mer tillfälligt sådant. ;-) Tack, Maria och Markus, både för presenterna och för en toppenkväll!