-

Lördag kväll. Rödmålade naglar, kort utsvängd kjol, 10 cm höga klackar och rött läppstift. Julfest.
Hem till Maria för förberedelser, och redan här börjar det roliga – jag är klar! Låter kanske inte så roande, men att stå lugnt färdigsminkad med kläderna och håret på plats och titta på Maria och Sus som stressar och klagar över sitt raka hår... Hehehe *häxskratt* Jojomän, de skulle locka håret. Varannan minut fick jag sura blickar över mitt lockiga hår och min självbelåtna ”jag är klar”-blick. Sus hann fråga om jag hade med mig en locktång, varpå jag höjde ett menande ögonbryn i skyn och Sus bet sig i tungan. Moahaha. Sorry girls… Men jag stod skadeglad med ett glas vin och blåste lite lugnt på naglarna jag målat. Sen ställde jag naturligtvis upp med att hjälpa till att fixa Sus hår.

Sen kort på oss tre, innan vi åkte iväg till bussen som skulle ta oss och 130 andra juriststudenter till hemlig ort. När bussarna väl krånglat sig upp till en trång parkering och öppnat dörrarna vällde studenterna upp till Stöcke bygdegård med samma intensitet som en brandflyende flock djur. Jag hade svårt att avgöra om folk sprang för toaletternas eller spritens skull. Själv sprang jag för att få en bra galge att hänga min kappa på, och för att jag inte kunde vänta längre tills jag fick ta på mig mina Askungen-skor:

Bordsplacering, middag och en varsin flaska vin till alla. Efter ungefär halva flaskan frågade Jennie mig om hjälp med sin klänning – blixtlåset hade spruckit. Jävla skit liksom. Hon och jag in i ett trångt litet rum, hon av med klänningen, jag spottade ur mig förslag vilka vi provade. Först bad jag Mathias om en häftapparat, och häftade ihop Jennie. Höll i ungefär tre minuter – jag sa åt henne att inte andas, men tror ni hon lyssnade? Hon skulle prompt skratta åt mina utrop och menade på att jag var väldigt sexistisk. Jag?! Sen bad jag om säkerhetsnålar, och satte ihop Jennie med två väääldigt långa säkerhetsnålar. Hoppas hon fick med sig nåt fem-i-tre-ragg den natten som kunde släppa ur henne ur klänningen!

Och sen mer vin. Jag blir upplyst om att en del studenter har uppdrag under sin tallrik. Jag tittar under min tallrik, och nog ligger det en liten lapp där. Vecklar upp och läser detta:

”Gå till baren, fråga efter bartendern Nisse och be om en vodka on the rocks ur hans mun.”

Hahahaha… eh WHAT?! Jag halsade resten av vinflaskan. Maria och Sus förklarade för mig att jag naturligtvis inte kan banga. Jag ville bara kolla först om denna Nisse hade ett ansikte vars läppar jag ens ville nudda. Sagt och gjort, då vi hämtade maten passade jag på att fråga efter denna Nisse. Han var väl ingen modell, men heller inte ful. Och riktigt trevlig. Efter några timmar av mental förberedelse och vin gick jag och mitt släptåg fram till baren. Jag förklarar läget och hoppas nästan på att han ska banga – då är det ju inte jag som fegat ur. Men icke sådan lycka. Han verkar nästan glad över frågan.

Jag gör det. Till mitt försvar – jag är ingen bangare, man lever bara en gång, och slutligen; jag bjuder på det! Han tar en klunk vodka, och för över klunken till mig. Usch. Fy. Men fan vad roligt vi hade. Var längesen jag skrattade så mycket. Men då kommer ett litet bakslag; ingen i mitt släptåg fick bildbevis. Haha, synd för er, tjejer! tänker och säger jag. Tror ni jag slipper undan en repris? Nisses bartenderkompisar hurrar på, pushar. Maria står och hoppar på stället och tigger om omtag. Och här finns det filmbevis. En mycket skeptisk men helcool Cecilia som smuttar på sin gratissnaps hon tjänade tack vare prestationen, och låter stackars Nisse avgöra framtiden. Än en gång hoppas jag att han ska banga, men icke. Mitt villkor var att det skulle vara Jägermeister denna gång. Ask and you shall receive. Jag genomför uppdraget för andra gången, och det sista man ser på filmen är jag som stirrar rakt på Maria och frågar ”Fick du till det nu Maria, fick du till det?!” Skitless. Men nöjd. Slå det om ni kan! Maria berättar att hon inte tog kort – hon filmade. Kvällen förevigad. Och det är ingen idé att ni börjar fråga om filmen – endast min innersta krets får bevittna detta upptåg! *skrattar*

Resten av kvällen bestod av gratis drinkar (hehehe, am I THAT good? ;D), rumpskak med Maria på golvet och mingel. Jävligt rolig kväll, allt som allt. Kan ju säga att det var skakig hemväg. Halt som fan, 10 cm höga klackar och en lika ostadig Maria vid min arm. Vaknade dagen efter, inte ett dugg bakis, för jag var fortfarande onykter och redo att sätta igång igen!